Publicerat 24.9.2026
När man talar om ungas matvanor handlar diskussionen ofta om hälsa, ekonomi och hållbarhet. Men det borde också finnas mer utrymme för matglädje, gemensamma måltider och att göra saker tillsammans, säger Xamks experter som arbetar med unga.
Inom Xamks projekt PLANEaT – nuorilähtöistä ruoakakasvatusta (ungdomsorienterad matfostran) har unga fått utforska mat på många olika sätt, laga mat tillsammans och diskutera sina erfarenheter av mat. Erfarenheterna visar att mat engagerar av en mycket enkel anledning: det är trevligt att umgås kring maten.
– Runt maten har det uppstått många riktigt bra samtal. Det praktiska görandet väcker egna tankar hos unga, berättar Jenni Palosaari.
Enligt Helinä Juurinen har de unga också tagit emot både matrelaterade diskussioner och aktiviteter med stort intresse.
– Mat är ett utmärkt sätt att få människor att delta och engagera sig. Den är ju en del av allas vardag, säger Juurinen.
Unga möter ständigt budskap om mat: vad man borde äta, vad man borde undvika, vad som är hälsosamt, hållbart och hur maten borde se ut. Råd och åsikter kan väcka motstridiga känslor och skapa felaktiga föreställningar.
Palosaari och Juurinen efterlyser mer välvilja och tillåtande attityder i samtalet om mat.
– Vi vill lyfta fram tanken att mat bara är mat. Vi behöver den för att orka, få energi och må bra, men det behöver inte göras mer komplicerat än så. Låt oss njuta av gemensamma stunder och samtal, säger Palosaari.
En bra relation till mat handlar också om flexibilitet, att lyssna på kroppen och att hitta lösningar som passar den egna vardagen.
– Allt behöver inte vara genomtänkt in i minsta detalj. Mat och måltider får innehålla lite av varje. Man får vara avslappnad och ändå äta bra, säger Juurinen.
Matglädje betyder inte heller samma sak för alla. För vissa handlar den om att prova något nytt, för andra om en välbekant maträtt från barndomen. I samtalen med unga har till exempel matminnen från barndomen kommit upp, och de har ofta fungerat som en naturlig ingång till andra diskussioner.
– Matglädje får se olika ut för olika människor och vara en naturlig del av livet. Det är viktigare att fokusera på att dela upplevelser än att granska sig själv eller andra, konstaterar Juurinen.
Enligt Palosaari och Juurinen är mat ett utmärkt sätt att mötas utan höga trösklar. Hemmet behöver inte vara perfekt i ordning, och en trevlig stund tillsammans kan uppstå lika gärna vid en picknick som på knytkalas.
Att äta tillsammans behöver inte heller vara dyrt. I projektet har ungdomarna själva planerat och utvecklat olika matrelaterade aktiviteter, till exempel genom att ge kvarg och gröt nya smaker utifrån sina egna idéer. Genom smakportioner för två euro har de fått bekanta sig med inhemska grönsaker och upptäckt att säsongsmat kan passa även en liten budget. Inom projektets verksamhet är maten gratis för deltagarna, men budgetering övas med hjälp av verkliga priser.
När man lagar mat tillsammans behöver allt inte heller bli perfekt.
– Ibland går matlagningen inte riktigt som planerat, men just sådana situationer kan bli minnesvärda och leda till många skratt, säger Juurinen.
Den nationella kampanjen Syödään yhdessä syyskuu (Ät tillsammans i september) uppmuntrar finländare att bjuda in sitt eget smakpar till en gemensam måltid. Smakparet kan vara en vän, arbetskamrat, granne, släkting eller någon man inte har träffat på länge.
Det behövs varken en perfekt dukning eller en särskild anledning för att äta tillsammans. Det räcker att bjuda in någon till bordet.